Plattformsarbetsdirektivet – algoritmisk arbetsledning och anställningsstatus

Plattformsarbetsdirektivet (EU) 2024/2831 är EU:s svar på den oreglerade gigekonomin. Det inför två huvudpelare: en rättslig presumtion om anställning när plattformen styr arbetet, och detaljerade regler för algoritmisk arbetsledning - vilken data som får behandlas, vilka beslut som kräver mänsklig kontroll och vilken insyn arbetstagare har rätt till. Direktivet ska vara genomfört i medlemsstaterna senast den 2 december 2026.

Den svenska utredningen SOU 2026:3 föreslår en ny lag om plattformsarbete. Betänkandet är på remiss. Slutlig lagtext kan komma att avvika.

Vem berörs?

Direktivet riktar sig till digitala arbetsplattformar - organisationer som tillhandahåller tjänster via elektroniska medel där arbete utförs av individer på distans, organiserat av plattformen genom automatiserade övervaknings- eller beslutssystem. Typiska exempel: Uber, Bolt, Foodora, Instajobs, uppdragsförmedlare inom IT-konsulting och hemtjänst.

Men konsekvenserna går bredare. Reglerna om algoritmisk styrning fastställer en rättslig standard som sannolikt kommer att påverka praxis även utanför den rena plattformsekonomin - särskilt i kombination med AI-förordningens krav på högrisk-AI i arbetslivet.

Presumtionen om anställning

Art. 5 inför en rättslig presumtion: den som utför arbete via en digital plattform presumeras vara anställd om det finns omständigheter som tyder på att plattformen styr och kontrollerar arbetet. Bevisbördan faller på plattformen att visa motsatsen.

• Faktiska förhållanden avgör. Presumtionen grundas på hur arbetet faktiskt utförs - avtalsbeteckningar som "egenföretagare" eller "oberoende uppdragstagare" saknar betydelse om kontrollindikatorer finns.
• Omvänd bevisbörda. Det är plattformen - inte den arbetande - som måste bevisa att inget anställningsförhållande föreligger.
• Retroaktivt skydd. Under hela processen för statusbedömning ska den arbetande presumeras vara anställd och åtnjuta motsvarande skydd.
• Myndigheter ska agera. Behöriga myndigheter som misstänker felklassificering ska kunna inleda förfaranden på eget initiativ.

Algoritmisk arbetsledning - förbjuden databehandling

Art. 7 förbjuder plattformar att behandla vissa kategorier av personuppgifter genom automatiserade system. Förbudet gäller oavsett syftet:

• Känslomässigt eller psykologiskt tillstånd. Inga algoritmer som analyserar humör, stress eller motivation.
• Privata samtal och facklig kommunikation. Förbjudet att övervaka meddelanden mellan arbetstagare eller mellan arbetstagare och fackliga representanter.
• Data utanför arbetstid. Insamling av uppgifter när arbetstagaren inte utför arbete eller inte erbjuder sig att utföra arbete är förbjuden.
• Prediktion av grundläggande rättigheter. Algoritmer som förutspår sannolikheten att en arbetstagare utövar fackliga rättigheter, strejkar eller anmäler missförhållanden.
• Känsliga personuppgifter. Ras, etniskt ursprung, politisk åskådning, religiös övertygelse, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, fackligt medlemskap, sexuell läggning och biometriska data för identifiering.

Transparens och information

Art. 9 ålägger plattformar att ge arbetstagare och deras representanter detaljerad information om automatiserade system. Informationen ska vara tydlig, begriplig och lättillgänglig:

Om övervakningssystem

• Vilka kategorier av data som samlas in och övervakas
• Syftet med övervakningen och på vilken grund den sker
• Mottagare av data och eventuella tredjelandsöverföringar

Om beslutssystem

• Vilka typer av beslut som fattas eller stöds av automatiserade system
• Vilka data och parametrar som används som underlag
• Den relativa vikten av de huvudsakliga parametrarna - arbetstagaren ska förstå vad som väger tyngst i algoritmens bedömning

Tidpunkt och form

• Före arbetsstart. En sammanfattning ska ges senast första arbetsdagen.
• Före ändringar. Information ska ges innan väsentliga ändringar i systemen genomförs.
• På begäran. Fullständig och detaljerad information ska lämnas när arbetstagaren begär det.

Mänsklig kontroll och rätt till överprövning

Art. 10-11 ställer krav på mänsklig kontroll som i flera avseenden liknar - men även kompletterar - AI-förordningens krav:

• Personal med befogenhet att ingripa. Plattformen ska ha tillräckligt med personal med kompetens, utbildning och befogenhet att övervaka och åsidosätta automatiserade beslut.
• Utvärdering vartannat år. Plattformen ska utvärdera de automatiserade systemens påverkan på arbetsvillkoren minst vart annat år, med deltagande av arbetstagarrepresentanter.
• Vissa beslut kräver alltid en människa. Beslut att begränsa, stänga av eller avsluta en arbetstagares konto - eller andra beslut med motsvarande effekt - får aldrig fattas enbart av ett automatiserat system.

Arbetstagarens rätt till förklaring och överprövning

• Muntlig eller skriftlig förklaring. Arbetstagare har rätt att utan onödigt dröjsmål få en förklaring i klartext av varje automatiserat beslut som väsentligt påverkar deras arbetsvillkor. En kontaktperson med kompetens och utbildning ska vara tillgänglig (Art. 11).
• Skriftligt besked vid ingripande beslut. Kontobegränsningar, avstängningar, betalningsvägran och statusändringar ska alltid motiveras skriftligen.
• Rätt till omprövning. Arbetstagaren kan begära att beslutet omprövas. Plattformen ska svara med ett motiverat svar inom två veckor. Om beslutet var felaktigt ska plattformen rätta det inom ytterligare två veckor eller betala skälig ersättning.

Skydd för arbetstagarnas organisering

Direktivet adresserar en grundläggande svaghet i plattformsekonomin - att arbetstagare ofta arbetar isolerade utan möjlighet att organisera sig:

• Privata kommunikationskanaler (Art. 20). Plattformar ska ge arbetstagare möjlighet att kommunicera privat och säkert med varandra och med representanter. Plattformen får inte övervaka, komma åt eller avlyssna dessa kanaler.
• Skydd mot repressalier (Art. 22-23). Arbetstagare som utövar sina rättigheter skyddas från negativ behandling och uppsägning. Bevisbördan vid misstänkta repressalier faller på plattformen.

Koppling till AI-förordningen

Plattformsarbetsdirektivet och AI-förordningen reglerar delvis samma terräng men från olika utgångspunkter. Där AI-förordningen är teknikbaserad (vilken typ av AI-system?) är plattformsarbetsdirektivet arbetsrättsligt (hur påverkas den arbetande?). I praktiken innebär det:

Svensk implementering

Justitierådet Jonas Malmberg har lett utredningen om genomförande i svensk rätt. Betänkandet SOU 2026:3 överlämnades till regeringen den 12 januari 2026 och föreslår:

• En ny lag om plattformsarbete. Lagen samlar bestämmelser om anställningsstatus vid plattformsarbete och regler om algoritmisk verksamhetsledning i en sammanhållen lag.
• Algoritmisk verksamhetsledning. Bestämmelser om ökad transparens i hur automatiserade övervaknings- och beslutssystem fungerar, och möjlighet för arbetstagare att överklaga algoritmiska beslut.
• Anpassning till svensk arbetsmarknadsmodell. Utredningen utgår från den svenska modellen med starka parter och kollektivavtal som bas, snarare än enbart lagstiftning.

Betänkandet är nu på remiss. Slutlig lagtext kan komma att ändras, men direktivets minimikrav gäller oavsett - senast den 2 december 2026.

Tidslinje

Sanktioner

Direktivets databehandlingsregler (Art. 7-11) verkställs av dataskyddsmyndigheter under GDPR:s sanktionssystem. Det innebär samma sanktionsnivåer som vid de allvarligaste GDPR-överträdelserna:

Medlemsstaterna ska därutöver fastställa "effektiva, avskräckande och proportionella" påföljder för övriga delar av direktivet.